Annars från 2006 och framåt har jag mest gjort konserter och turnéer med Queen-hyllningar, Ted Gärdestad-hyllningar, Rhapsody in rock och just nu då, Björn och Benny-hyllningen Thank you for the music. I tv olika program som Så ska det låta, Doobidoo eller på Nationaldagsfirandet från Skansen i år.
måndag 24 oktober 2022
Intervju med Johan Boding inför succéshowen "Thank You For the Music" som gästar 26 orter på sin Sverigeturné.
Intervju med Gunilla Backman inför succéshowen "Thank You For the Music" som gästar 26 orter på sin Sverigeturné.
torsdag 29 september 2022
Från Broadway till Duvemåla på Cirkus 2002-09-28
Jag tror det är fjärde versionen av Från Broadway till Duvemåla jag ser, men då både konsertställen, solister, musikaler och låtar har förändrats, så blir det absolut inte samma sak från gång till gång. Det som däremot inte har ändrats är den enorma spelglädjen och den proffsigt genomförda showen.
Med Viktoria Toccas vackra klassiskt skolade röst, Laila Adèles begagligt souliga röst, Malena Tuvungs enormt höga belting, Jakob Stadells förtrollande toner och Patrik Martinssons härligt rockiga röst så har Tocca Entertainment lyckats få fram en unik blandning av röster.
Showen började storslaget med ”Come Alive” från The Greatest Showman och ”Fame” från musikalen Fame och avslutades pampigt med Queens ”The show must go on ”och ”You can't stop the beat” från Hairspray. Däremellan varvades det mellan nya musikallåtar och låtar från klassiska musikaler.
Några höjdpunkter var Viktorias ”Du måste finnas”, Jakobs ”Vem ser ett barn”, Malenas ”Climb every mountain, Lailas ”River deep mountain high” och Patriks ”Heaven on their minds”. Men även flera av ensemblenumren var fantastiska som glansnumret ”Anthem”, där alla fem sångarna fick möjlighet att skina och lyckopillret ”En sång till livet” från nya musikalen Så som i himmelen.
Under kvällen bjöds vi även på ett smakprov från nya showen ”Från Aladdin till Elsa” som kommer att turnéra med låtar från tecknade superhits med premiär under jullovet. Joel Adolphson, Sandra Kassman, Nils Reinholtz och Veronika Wallentin bjöd på medley med låtar från Toy Story, Encanto, Frozen och Turning Red.
Jennie Backman 2022-09-29
tisdag 5 juli 2022
Grease på Göta Lejon 2022-05-15
SPELGLÄDJE I KLASSISK SHOWMUSIKAL
Det är få personer, som inte känner till historien om Sandy, Danny, Pink Ladies, T-Birds och de klassiska sångerna, så som "Greased Lightning”, ”We go together”, ”Sandy” och ”Grease is the word” i ”Grease”. I den här uppsättningen följs manus och handling troget till musikaloriginalet med ständiga oneliners och väldigt stereotypiskt om hur killar och tjejer var förr i tiden. Nu är det ju 2022 och synsättet ser annorlunda ut, men jag tycker ändå att det blir en fin balans och vi som publik köper det.
Ensemblen får verkligen med publiken i de stora shownummerna och det är flertal personer, som jag vill lyfta fram. Anna-Hanna Rosengren (Rizzo) och Jonna Sandén (Mickie) har båda vassa och fina tajmingar i tal och sång och Michael Westlund (Kenickie) får oss alla att skratta över hans komiska och ”hårdföra” attityd. Dessutom är det två personer, som sticker ut sångmässigt - Simon Laufer (Teen Angel) och Caroline Johansson Kuhmunen (Sandy).
Det är dock alltid klurigt när föreställningar är på turné, eftersom det är nya scener hela tiden, vilka kan vara svåra att anpassa sig till. Jag kände att Göta Lejon var något för trångt, för att ensemblen skulle kunna ta ut alla rörelser i koreografin (i jämförelse när de kommer att vara på större arenor) och så var ljudet inte alls med på många sångnummer. Det var flertal gånger när det var solosånger, men ibland även i duetter, när musiken dränkte sången, vilket gjorde att man kunde tappa lite av handlingen. Jag vill dock lyfte de grymma musikerna, som höjde stämningen ännu mer.
Njut av detta lyckopiller och spelglädje under den framtida turnén!
Oskar Sternulf 2022-05-15
Jesus Christ Superstar på Avicii Arena 2022-05-12
Detta är en av de maffigaste och bättre uppsättningar av Jesus Christ Superstar jag sett. Det är inte mycket jag har att anmärka på, förutom pyttesmå detaljer.
Det var ett mycket snyggt att börja musikalen med att ensemblen kommer in på arenan klädda som sig själva. Medan de börjar klä på sig sina scenkläder och testa danssteg under den instrumentala ”Overturen” kommer de mer och mer in i sina roller.
Regin och koreografin av Fredrik ”Benke” Rydman är suverän med mycket rörelse och dans. Scenografin och ljusdesignen av Lars Östbergh och Robert Hvenström är även den mycket stilren och snygg. Kostymdesignen av Lehna Edwall kändes både modern och gammaldags. Att använda originaltexten på engelska av Tim Rice är bra, istället för att använda en ouppdaterad svensk översättning. Ljuddesignen av Robert Hvenström var också den bra, då orkestern och livemusiken aldrig överröstade sångtexterna.
Peter Jöback och Ola Salo var både suveräna som Jesus och Judas, men jag tycker faktiskt att Ola Salo var bättre som Judas än vad han någonsin var som Jesus. Peter Jöbacks version av”Gethsemane” får man både rysningar och gåshud av.
Sångerskan Janice var fantastisk som Maria Magdalena med en enorm sångröst, både stark och sårbar på samma gång. Dock hade hon ibland en tendens till att mumla sångtexterna, vilket kanske kan förklaras med att hon är popartist och inte lika van att artikulera som musikalartisterna.
Patrik Martinsson, som här spelade Pilatus, har jag tidigare sett som Judas, men gjorde denna roll minst lika bra. Kristoffer Hellström, har jag däremot tidigare sett spela Pilatus, gjorde här den vidriga prästen Kaiafas lika bra. Anton Lundqvist fick briljera i den roliga rollen Herodes, som kommer in och gör det komiska shownumret ”Herod's song”.
Bland lärjungarna vill jag framhäva Emil Nyström i rollen som Petrus, som först förnekar Jesus tre gånger och senare sjunger duetten ”Could we start again please”, tillsammans med Maria Magdalena. Emil är även understudy för både Jesus och Judas och det märks verkligen i hans unika starka stämma. Ett unikt drag är att sätta en tjej i rollen som lärjungen Simon. Den fantastiska Linda Pritchard som verkligen får briljera i numret ”Simon Seloten”.
Musikalen filmades proffsigt på storskärmar, så att man både kunde se närbilder och ansiktsuttryck, men även av lärjungarna med handkameror, vilket gjorde en mer livekänsla att vara med här och nu. Under prästernas nummer använde de en stationär vloggkamera, som prästerna sjöng rakt in i, vilket blev mycket effektfullt. Effektfullt var det även när de under flera av Judas nummer gjorde filmen i svartvit. Flera snygga effekter kom i slutet av musikalen och överraskade, men dessa vill jag inte nämna mer om, utan låter er själva uppleva dem.
Jennie Backman 2022-05-13
Trazan och Banarne – Banankontakt på Stockholm Waterfront 2021-12-04
Jag hade hoppats på en nostalgisk föreställning med Trazan och Banarne med livlig musik av Electric Banana Band. I stället var det både dåligt ljud och tryck i musiken. Väldigt krystad handling med alldeles för mycket miljöpolitik. Inte ens barnen runt omkring oss verkade gilla och/eller förstå föreställningen. Många både vuxna och barnfamiljer gick till och med i pausen. Det säger en hel del om kvalitén på en familjeföreställning om den inte ens fungerar på barnen.
Humorn i föreställningen låg ofta över barnens huvud som t.ex. Polly Gam och Dolly Gam, eller ”Jag kan flyga jag är inte rädd”, förutom i fallen med Kung Lian, då det var ren slapstick eller snubbelhumor. Det positiva var Christian Åkessons och Nassim Al Fakirs likhet med sina original Trazan och Banarne.
Jag tror föreställningen vunnit på att vara en ren hyllningsshow till musiken från Trazan och Banarne och Electric Banana Band, för det var i de mer snabba låtarna som Electric Banana Tajm, Min piraya Maja, Banankontakt, Jag ska bli som en delfin, Skunkrock, Man måste bry sig om hur ungarna mår, Zvampen, Bolyckan och Kung Lian som musikalen tog fart och barnen i publiken verkligen hade kul.
Jennie Backman 2021-12-06
Oliver Twist i Rojteaterns tappning 2021-11-14
Charles Dickens klassiska roman om den föräldralöse pojken Oliver Twist kommer till liv igen på RoJteaterns scen. I musikteaterns lustfyllda form med nydramatisering, nyskriven musik, sagolik kostym och scenografi bjuds publiken på en gripande föreställning som lockar till både skratt och tårar.
Oliver Twist lever under hemska förhållanden och flyr till London, utan vidare framtidsutsikter eller mat för dagen. Han hamnar hos ett tjuvgäng som vill få honom att begå brott. Detta startar en kedja av händelser där Oliver kastas mellan hopp och förtvivlan med sin moraliska kompass som enda vägledare.
Oliver Twist skulle egentligen haft premiär redan våren 2020, men efter att ha skjutits upp om och om igen äntligen kunde ha premiär 30 oktober 2021. Detta är en av Rojteaterns mest bearbetade och kompletta föreställningar. Det är många smarta och snygga scenlösningar, dekorer, scenografier och kulisser. De viker ut en vägg så är vi förflyttade till Mr Brownlows vardagsrum, de viker ut en annan så är vi på krogen The Cripples och med hjälp av ett tvättstreck är vi tillsammans med tvätterskorna på arbetshuset.
Detta är som alla Rojteaterns föreställningar en nydramatisering med helt nyskriven musik. Dock tycker jag att de krånglade till handlingen onödigt mycket med en bihandling om testamente, arv och halvsyskon. Denna handling finns tydligen med i original berättelsen av Charles Dickens, men tas sällan med i filmatiseringar eller teateruppsättningar.
Föreställningen kändes också som den började mitt i handlingen, men jag tror detta beror på att den annars hade blivit alldeles för lång, då den redan nu är 2,5 timma inkl. paus. De löste detta genom att återberätta det som hänt genom sånger, monologer och drömmar.
Rojteaterns ensemble är väldigt stor och trots detta både dubblerar och tripplar många sina roller. I en amatörensemble så skiftar som alltid både skådespeleri och sånginsatser mycket, men i ensemblescenerna så låter sånginsatserna som allra bäst. Jag tror att Erika Sandh, i rollen som den unga Oliver Twist, hade behövt mygga för att höras ordentligt i sina solonummer. Det var roligt att återse många skådespelare som jag tidigare sett i flertalet av Rojteaterns uppsättningar, men också upptäcka flera nya begåvningar.
En av de få saker jag har att anmärka på är den icke handikappvänliga, mycket höga och branta läktare, som de denna gång valde att publiken skulle sitta på. Det var svårt både för de äldre och för publik, som av olika anledningar har svårt att gå, att klättra upp och ner från läktaren.
Jennie Backman 2021-11-15
Torka aldrig tårar utan handskar på Göta Lejon
Jonas Gardells roman och tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar välte Sverige hösten 2012. Ett helt svenskt folk förälskade sig i Rasm...
-
Formgivare: Mats Persson På RoJteatern i Handen sätts Stockholmseposet Mina drömmars stad upp under våren 2026. Med premiär den 21 mars får...
-
& Julia är en glad och positiv jukeboxmusikal från 2019 med musik och sångtexter skrivna av den svenske låtskrivaren Max Martin. Anne Ha...
-
För exakt ett år sedan såg jag premiären av Dear Evan Hansen på samma teater. Nu återvänder jag för att se hur uppsättningen utvecklats ...



