Detta är en av de maffigaste och bättre uppsättningar av Jesus Christ Superstar jag sett. Det är inte mycket jag har att anmärka på, förutom pyttesmå detaljer.
Det var ett mycket snyggt att börja musikalen med att ensemblen kommer in på arenan klädda som sig själva. Medan de börjar klä på sig sina scenkläder och testa danssteg under den instrumentala ”Overturen” kommer de mer och mer in i sina roller.
Regin och koreografin av Fredrik ”Benke” Rydman är suverän med mycket rörelse och dans. Scenografin och ljusdesignen av Lars Östbergh och Robert Hvenström är även den mycket stilren och snygg. Kostymdesignen av Lehna Edwall kändes både modern och gammaldags. Att använda originaltexten på engelska av Tim Rice är bra, istället för att använda en ouppdaterad svensk översättning. Ljuddesignen av Robert Hvenström var också den bra, då orkestern och livemusiken aldrig överröstade sångtexterna.
Peter Jöback och Ola Salo var både suveräna som Jesus och Judas, men jag tycker faktiskt att Ola Salo var bättre som Judas än vad han någonsin var som Jesus. Peter Jöbacks version av”Gethsemane” får man både rysningar och gåshud av.
Sångerskan Janice var fantastisk som Maria Magdalena med en enorm sångröst, både stark och sårbar på samma gång. Dock hade hon ibland en tendens till att mumla sångtexterna, vilket kanske kan förklaras med att hon är popartist och inte lika van att artikulera som musikalartisterna.
Patrik Martinsson, som här spelade Pilatus, har jag tidigare sett som Judas, men gjorde denna roll minst lika bra. Kristoffer Hellström, har jag däremot tidigare sett spela Pilatus, gjorde här den vidriga prästen Kaiafas lika bra. Anton Lundqvist fick briljera i den roliga rollen Herodes, som kommer in och gör det komiska shownumret ”Herod's song”.
Bland lärjungarna vill jag framhäva Emil Nyström i rollen som Petrus, som först förnekar Jesus tre gånger och senare sjunger duetten ”Could we start again please”, tillsammans med Maria Magdalena. Emil är även understudy för både Jesus och Judas och det märks verkligen i hans unika starka stämma. Ett unikt drag är att sätta en tjej i rollen som lärjungen Simon. Den fantastiska Linda Pritchard som verkligen får briljera i numret ”Simon Seloten”.
Musikalen filmades proffsigt på storskärmar, så att man både kunde se närbilder och ansiktsuttryck, men även av lärjungarna med handkameror, vilket gjorde en mer livekänsla att vara med här och nu. Under prästernas nummer använde de en stationär vloggkamera, som prästerna sjöng rakt in i, vilket blev mycket effektfullt. Effektfullt var det även när de under flera av Judas nummer gjorde filmen i svartvit. Flera snygga effekter kom i slutet av musikalen och överraskade, men dessa vill jag inte nämna mer om, utan låter er själva uppleva dem.
Jennie Backman 2022-05-13
.png)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar