Night of famous musicals 2025-03-19

För drygt en vecka sedan var jag på Göta Lejon och såg konserten Night of Famous Musicals, som är ett samarbete av producenterna Highlight Concerts och Julius Production.  De kallar det själva en Original London produktion med tio solister, kör, dansare och fem musiker. Allt under konstnärlig och musikalisk ledning av Karl Davies och Steve Ellery. 

Under två timmar, inklusive paus, framför de låtar från musikaler som Rock of Ages, Chess, Les Miserables, Mamma Mia, Frost, Moulin Rouge, Lejonkungen, Phantom of the Opera, Cats, Jesus Superstar, Evita, Shrek och West Side Story. Medverkande är Mafalda Falcão, Phoebe Williams, Daniel Hall, Myles Waby, Joe Atkinson, Victoria Hughes, Daisy Ward, Emily Wilson, Benjamin Collins och Matt Held.

Jag skulle önska att detta var en mycket bättre konsert än var det faktiskt var. Nu var det bara något bättre än The Music of Les Misérables in Concert och The Andrew Lloyd Webber Concert Gala. Första akten kändes rent av ointressant, oengagerad, dåligt koreograferad, amatörmässiga kostymer och tråkiga låtar utan vidare driv och tryck. Sedan som sista nummer kom ett medley från Les Miserables och då hände det helt plötsligt något, med ett ryck kom den energi och spelglädje som tidigare saknats.

Efter pausen fortsatte det med medleys från bland annat Moulin Rouge och nummer från Andrew Lloyd Webbers alla musikaler som höjdpunkterna. Hela föreställningen avslutades med sånger från ABBA musikalen Mamma Mia, då hela publiken stod upp och dansade och sjöng med.

Jag upplevde att flera i ensemblen var alldeles för unga och oerfarna för de låtar de fick framföra, med undantag för konferenciern och sångaren Daniel Hall, som sjöng med riktig fin stämma i både Phantom of the opera och Shrek. Några av dansarna gjorde riktigt fina koreografier till numren, men jag vet tyvärr inte vilka som vare sig dansade eller gjort koreografierna. Det finns väldigt dåligt med information online och för att köpa programmen på plats krävdes dessvärre lösa kontanter, som ingen har längre.

Jag vet inte om vi egentligen behöver dessa utländska musikalturnéer i Sverige, när vi har både Från Broadway till Duvemåla, som turnerat runt om i hela Sverige sedan 2016 och Stockholm Musikalartistutbildning (SMU), som sätter upp sin Tragedi/Komedi konsert varje vår sedan 2015.

Highlight Concerts: https://highlight-concerts.de/en/night-of-famous-musicals 

Julius Production: https://juliusproduction.se/night-of-famous-musicals-ensemble/

Jennie Backman 2025-03-25

 

       

          

Trollkarlen från Oz på Rojteatern 2025-03-22

RoJteatern i Handen har en så pass unik och speciell historia att på hela 41 år har endast fyra personer stått för regin under de stora, årliga föreställningarna som är öppna för alla som vill vara med. Nu är det dags för regissör nummer fem när Sebastian Ring tar över rodret.

Affisch: Mats Persson 

Årets pjäs är den odödliga klassikern Trollkarlen från Oz, där flickan Dorothy sveps i väg av en cyklon och landar i det märkliga landet Oz. Där möter hon Fågelskrämman som är den bäste av filosofer, men mest önskar sig lite vett i sin halmfyllda skalle, Plåtman som alltid ställer upp för alla, men helst vill ha ett hjärta i sin hårda kropp för att kunna älska igen och det fega Lejonet som alltid skyddar sina vänner, men mest av allt vill ha mod. Ständigt jagade av den onda häxan Västan som vill ha Dorothys magiska rubinskor, slår dessa fyra omaka vänner följe till Smaragdstaden för att träffa den store Trollkarlen för att han, han som är så stor och mäktig, ska uppfylla alla deras önskningar…

Jag har sett flera uppsättningar av Trollkarlen från Oz och såg även Rojteaterns tidigare föreställning 2012. Både då och nu med musik och dramaturgi av Håkan Marmegård. Största skillnaden är att det är en helt ny regissör i Sebastian Ring och att Tova Holmberg hjälpt till med både musik, sångarrangemang och körinstudering.

De fyra unga kvinnorna som spelade Dorothy, Fågelskrämman, Plåtmannen och det fega lejonet (Vilma Hjord Mattsson, Evelina Vargamo, Julie Ehrström och Jasmine Hortlund gjorde alla ett utmärkt jobb för att porträttera sina skilda roller, men de hade gott kunnat förnya rollerna och i stället fått spela en kvinnlig fågelskrämma, en plåtkvinna och en lejonhona.

Åsa Forslin Aronsson och Malin Hjord Mattsson, som spelade den onda häxan västan och den goda häxan Glinda, gjorde ett eminent jobb som de två rivaliserade häxorna i Oz. I stället för att göra häxan grön, så hade de här i stället valt att porträttera henne som en isdrottning, mer lik den onda drottningen i Narnia.

Liksom förra gången hade de med några djur som kallas Khaliderna. Jag har aldrig sett dem i någon film eller scenuppsättning av Trollkarlen från Oz, men tydligen är Kalidahs ondskefulla rovdjur som strövar omkring i det magiska landet Oz. Kalidahs är enorma, monstruösa bestar med kroppar som björnar, huvuden som tigrar och klor och huggtänder så vassa att de kunde slita lejonet i två delar.

Peter Forsberg som i akt två spelar självaste Trollkarlen från Oz, gör det både humoristiskt och med stor erfarenhet. Redan när jag såg föreställningen 2012 var han med och spelade fågelskrämman, även Dennis Simonsen, som nu spelade Borgmästaren i landet Oz, var med redan 2012 och spelade då bland annat sekreteraren och Herr Ek.

Det kanske inte alltid är skönsång i föreställningen, men den stora spelglädjen och stämsången i de större scenerna, när hela ensemblen är på scen, uppväger detta. Om jag räknat rätt, så är det tyvärr enbart fem män med i den stora ensemblen, inkluderat Dennis och Peter, som jag nyss nämnde. Det är lite synd då ensemblekvinnorna ofta får dubblera som män eller manliga väsen i flera scener.

Som vanligt i Rojteatern är kostymerna både välgjorda och färgglada. En av de vackraste scenerna i uppsättningen var vallmofältet, vilket bestod både av ensemblen och små och större vallmoblommor. Jag gillade även plåtmannens, fågelskrämmans och lejonets färggranna kostymer. Jag har aldrig tidigare sett ett sådan stort hår eller man på ett lejon i någon scenuppsättning. Det enda jag faktiskt saknade var självaste gula vägen. Jag vet ju att Rojteatern brukar måla om golvet inför föreställningarna, så de hade väl kunnat måla en gyllene väg över scengolvet.

Jennie Backman 2025-03-24
Foto: Jimmy Björkman och Linda Hansen

Uppsättningen är för alla mellan 6 och 100 år hade premiär den 8 mars och spelas onsdagar kl. 19:00, lördagar och söndagar kl. 16:00 till och med den 3 maj på Gamla Folkets Hus i Handen. Föreställningens längd är cirka 2 timmar och 15 minuter, inklusive paus.

Hemsida: https://www.rojteatern.nu/foerestaellningar/trollkarlen-fran-oz-2025.html

Biljetterna kostar för vuxen 180 kr, pensionärer och studenter 130 kr och ungdom 80 kr.

Biljetter: https://www.rojteatern.nu/biljett.html

Trailer för Trollkarlen från Oz:

Kinky Boots på Uppsala Stadsteater 2025-03-09

Jag vet inte hur Uppsala Stadsteater lyckas med konsten att återigen sälja ut hela säsongen av en musikal innan den ens haft premiär? Senast var det Dolly Partons succémusikal 9 to 5 som sålde slut långt innan premiär och nu är det Cyndi Laupers och Harvey Fiersteins pop- rock- och soulmusikal Kinky Boots, i regi av Ronny Danielsson, som lyckats med detsamma. De släppte upp fyra extra föreställningar efter premiären, men de försvann lika snabbt som de dök upp.

Foto: Carl Thorborg 

En olönsam skofabrik i England närmar sig konkursen med stormsteg. Något måste göras! Den unge Charlie Price ärver motvilligt sin pappas nedläggningshotade skofabrik i North Hampton. Skorna håller hög kvalitet men är omoderna och dyra. Av en slump kommer Simon – eller den flamboyanta nattklubbsartisten Lola – in i Charlies liv, och nu väntar en radikal förändring på fabriken. Glittrande shownummer berättar en angelägen historia som bygger på verkliga händelser.

Foto: Sören Vilks

Kinky Boots är från början en verklighetsbaserad amerikansk-brittisk film från 2005. Musikalen hade sin Broadwaypremiär 2013 och har tidigare bland annat spelat i Malmö 2016 och Säffle 2023. Musikalens kärna är två unga män som kommer från till synes motsatta världar som inser att de har en hel del gemensamt, och börjar med att stå upp emot sina pappor.

Foto: Sören Vilks

Jag måste erkänna att min första tanke, när jag hörde att denna musikal skulle sättas upp igen, var att Martin Redhe Nord kändes helt fel i rollen som Lola/Simon. Var jag är glad att jag återigen hade fel, Martin kunde tvärtom inte vara mer rätt i rollen. Han var snygg, sexig, dansade och sjöng som en gudinna. Detta är tredje gången Martin får spela någon sorts dragqueen efter Dolly Divine i 9 to 5 och Rektor Agatha Trunchbull i Matilda. Och som han gör det denna gång med höga klackar, höga stövlar och i klänningar med långa släp. Tänk att den lilla pojken som sprang runt på Kristina från Duvemåla konserter och berättade för alla att han skulle bli musikalartist när han blev stor, faktiskt blev det också.

Foto: Sören Vilks

Philip Jalmelid, som många tidigare sett i succén Så som i himmelen, fick återigen visa upp sina stora skådespelar- och sångtalang som fabriksägaren Charlie. Rolf Lydahl var näst intill oigenkännlig, i mask av Sigrid Nathorst-Windahl, som den äldre fabriksarbetaren George. Robert Noack spelar tryggt den mycket maskulina och fördomsfulla Don. I ensemblen har de placerat kända namn som Daniel Engman och Gladys del Pilar, som med sina starka röster lämnar stora avtryck, trots sina små roller som Harry och Pat. Kvällens positiva överraskning var Linda Kulle som med stor humor spelade den kärlekstrånade Lauren. Lindas humoristiska skådespeleri lockade publiken till många skratt.

Foto: Sören Vilks

Och så de sju änglarna med Gustaf Mardelius i spetsen, vilken dans, vilken show, vilken koreografi och allt i höga klackar. Jag vill även nämna de två små pojkar som spelade unga Charlie och Simon. Vilket mod att stå på scenen i den unga åldern och vilken fin gossopran röst den unga Simon hade.

Foto: Sören Vilks

Orkestern, under ledning av Adam Dahlström, är liten på endast sex personer, men den låter mer än dubbelt så stor och inte bara för att de har förinspelad hjälp på blåsinstrumenten. Camilla Thulins fantastiska kostymdesign är häpnadsväckande. Jag vet inte hur många klädbyten Lola och änglarna har totalt, men kostymerna blir bara mer häpnadsväckande och vackrare under föreställningens gång.

Foto: Sören Vilks

Jag skulle önska att jag skulle kunna rekommendera alla att se denna föreställning, för detta är verkligen en musikal som behövs just nu med sin glädje och positiva handling. Men eftersom den är helt slutsåld, så får man hoppas på ytterligare föreställningar eller kanske till och med en fortsättning i höst.

Foto: Sören Vilks

Hemsida: https://www.uppsalastadsteater.se/forestallningar/kinky-boots/ 

Jennie Backman 2025-03-10 

Applådtacket på Kinky Boots 2025-03-09

Trailer för Kinky Boots